Tack!

Så fint det har varit att få skriva för Rummet. Om inte gästbloggandet sammanfallit med personligt kaos och jobbstress hade jag velat skriva om så mycket mer. Jag hade velat skriva mer om att förhålla sig till västerländska skönhetsideal, ännu mer om att vara rasifierad i vita rum, mer om komplicerade relationer till andra kulturer, rötter, historia. Ännu mer om min familj och mina vänner, om relationer, jobb, kultur och mer.

Det fina med att … Läs mer

#BODY #D8ING

Text av Camilla Almqvist Terán

Jag har i hela mitt liv kämpat väldigt mycket med att lära mig att tycka om och identifiera mig med mitt utseende. I synnerhet min kropp. När jag skriver kropp menar jag flera olika aspekter av vad en kropp kan innebära – men framförallt med då min icke-vithet som sätter ett likhetstecken med negativa stereotyper som jag inte velat identifiera mig med. Den tanken har alltid varit med mig, absolut … Läs mer

Absolute Exotic

Text av Camilla Almqvist Terán

Låt oss prata lite kort om den första anblicken! Jag kan komma ihåg hur smärtsamt det kändes när jag kunde se fördomarna frodas i främmande vuxnas ögon när jag var liten. Vi vet ju alla att man fattar den grejen redan som pytteliten, att mörkt är sämre än ljust.

I vuxen ålder är det mindre smärtsamt och mer provocerande. Jag har de senaste åren fullkomligt tappat det vid ett par … Läs mer

Pappa

Text av Camilla Almqvist Terán

Min pappa och jag har en komplicerad relation, vi har inte träffats på många år och har väldigt sporadisk kontakt. Jag har många vänner som har komplicerade relationer till sina pappor. Vanligast är att det har funnits en pappa, men att han varit frånvarande, fysiskt eller mentalt, oavsett: någonstans långt borta. En handfull personer i min umgängeskrets har vuxit upp med pappor som varit psykiskt sjuka eller missbrukare och levt … Läs mer

HEY!

Jag heter Camilla Almqvist Terán och har fått den stora äran att gästblogga den här veckan.

Mina erfarenheter som rasifierad har alltid känts väldigt privata, ofta på gränsen till hemliga, och därför kan det kännas som en ganska svår utmaning att skriva om mina personliga upplevelser. Jag har försökt massor av gånger förut, försökt fånga den subtila och slentrianmässiga rasismen som genomsyrar vår vardag i text. Den strukturella rasismen som jag inte förrän i vuxen … Läs mer

en ohörd röst

Att kunna ta plats i Rummet har varit ett oerhört stort privilegium. Jag ser upp till de som driver Rummet och de som skriver här. De är alla så duktiga och bra. Så coola. Men vilka är det egentligen som anses ‘duktiga nog’ att få vara med? Vilka får skriva här? Vilka får chansen att synas och göra sig hörda? Skulle jag fått vara med som gästbloggare i Rummet under en hel vecka ifall jag … Läs mer

Mörkrädd

I början av vårterminen så hade vår klass, ES11 från Tumba Gymnasium en utställning i Fittjas Mångkulturella Centrum i samarbete med den stora utställningen Varning För Ras. Vår utställning handlade om ras men även genus. Ämnen jag brinner för, så det kändes väldigt speciellt att Mörkrädd var vår, min, första utställning. Det var så kul att få vara del utav ett så viktigt projekt. Det tog och gav så mycket. Jag önskar bara att … Läs mer

Mitt Första Safe Space

När vi talar om förtrycket mot asiater så förminskas våra erfarenheter väldigt ofta. Vi tas inte på allvar. När en vanligtvis talar om rasism så hamnar fokus oftast på vitas rasism mot svarta. Vi asiater får sällan ta plats för att tala om förtrycket som vi möter i vår vardag. Det är bara inte ”lika allvarligt” att tala om eller lyssna till. Att vi inte får plats betyder dock inte att vi ska ta andra Läs mer

estetvärlden

Jag minns fortfarande ångesten jag kände när jag gick i det naturvetenskapliga programmet under mitt första år i gymnasiet. Ångesten jag hade när jag låg flera nätter i sträck och bara stirrade upp i taket. Ångesten när jag gick in till vår studievägledare i början av vårterminen för att göra något som jag verkligen ville men inte vågade. Men jag tänkte göra det. Jag tänkte vara självisk för en gångs skull. Jag tänkte söka om … Läs mer

ruhani =/= gandhi

Idag lämnar jag tonårslivet bakom mig, vilket känns skumt som fan då jag fortfarande känner mig som en töntig 15-åring. ”Grattis på födelsedagen Ruhani, nu får du betala för alla dina superdyra tandläkarbesök! :D”

Jag har oturen att fylla år då alla mina vänner är antingen upptagna med att sommarjobba för lite extra cash eller så är de bortresta på lyxiga semesterresor. Men jag är nästan glad att jag fyller år just nu under sommaren … Läs mer