Hur jag än gör är kroppen där
Av Sayna Behdadi.
Som tonåring växte jag upp i en väldigt vit ort utanför Göteborg. I denna miljö var jag och mina syskon och några få andra de enda icke-vita på vår skola. Så vi speglade oss i våra kamrater.
Vi trodde att vi var vita. Vi förstod inte att det som skolkamraterna sa, om våra håriga kroppar och stora näsor, berodde på att vi inte uppfyllde den vita kroppens ideal. Nu inser jag att … Läs mer