Chatt: Prickens fördelar

06.02.2014 12:18
Mireya Echeverría Quezada
jag känner att jag måste komma tillbaka till det där med Husby. att jag lekte med tanken om hur det hade varit ifall jag växt upp där och inte i Gävle. för det är en modifikation. det jag egentligen undrade över var hur det hade varit att växa upp i Rinkeby för det var en sådan ort som jag hade hört om. liksom kanske kom Latin Kings därifrån, där kunde ingen prata riktig svenska och där var det säkert lite farligt tänkte jag. Rinkeby var för mig den bild som hade serverats genom medierna. och att jag själv var svartskalle och under min uppväxt blev tillskriven saker på samma sätt som Rinkeby blev spelade ingen roll. jag delade samma bild som en massa andra och exotifierade en plats jag aldrig besökt. Husby kände jag aldrig så för även om det ligger i närheten av Rinkeby och det berodde just på att jag varit där och hade släkt där.

det sjuka i detta måste även sättas i perspektivet att jag som barn lekte mycket med tanken på parallella liv. för vi hade ju kunnat fly till Frankrike, till USA till Spanien och vem hade jag varit då? och att jag tyckte att Rinkeby var en likvärdig mindblowing exotisk plats som helt främmande länder.

Valerie Kyeyune Backström
Åh, det där med parallella liv tänkte jag mycket på! Jag ville växa upp i Karibien för där fanns det många bruna människor, o jag tyckte nog det verkade vara paradiset på jorden? Pappa brukade skicka vykort ifrån olika öar; St: Lucia, Barbados… De var bilder på öar omgärdade av turkost och grönt vatten, palmer; bruna flickor med flätor som poserade glatt på stranden mot en solnedgång. Jag ville vara dem, sådär som när man var liten och såg någon större eller vuxen och i den såg framtiden, eller en önskan om hur den borde se ut.

Camila Astorga Díaz
Jag har alltid känt att jag saknat det där förhållandet till ställen. Att allt prat om segregation och så inte riktigt stämde överens med mig. Allt var ju så avlägset. Rinkeby, Rosengård, Backa, allt var bara namn i en kuliss långt borta. Sedan långt i efterhand visade det sig att jag varit i alla de ”farliga” områdena som folk pratade om på tv eftersom det var dit vi åkte och hälsade på mammas och pappas kompisar. Kommer verkligen ihåg den där mindblowing känslan.
ni vet denna

Mireya Echeverría Quezada
haha!
för mig handlade det där med parallella liv verkligen om att jag hade kunnat vara vem som helst. att hela mitt liv bara var en sådan slump. liksom detta fasta att ha ngt att utgå ifrån. liksom en stuga som folk haft i släkten i flera led, eller sådana där släktträd vissa hade på väggarna. tänker på det Athena pratade om att hon skrev på. migrantens frågor till den bofaste. för hur känns det liksom att äta på samma porslin ens förfäder ha ätit på eller att kunna besöka sin mormors grav?

jag tänkte med barn aldrig med glädje på hur det hade varit ifall vi aldrig hade flytt.
liksom om jag hade levt i chile bland folk som såg ut som jag. för att jag var glad, lättad över att jag slapp för i Sverige hade jag ju fått lära mig att det var den bästa platsen på jorden. hade jag lyckligt fantiserat om att besöka en för mig motsvarande strand och solnedgång så hade det nog varit som turist från Sverige så jag blir typ så jävla glad när du berättar om ditt hemliga vykortsliv.
men det jag undrar över är om du tyckte att det var exotiskt? för det är ngt som jag ser så tydligt nu. vems blick jag ibland lånat för att se mitt födelseland och sådana som jag och Rinekby.

Camila Astorga Díaz
du menar att du i sverige fick lära dig att sverige var bäst?

Mireya Echeverría Quezada
ja exakt. att i Sverige har vi det så bra. önskan om ngt annat fanns inte. för här finns inga giftspindlar, jordbävningar, krig eller diktatorer

Camila Astorga Díaz
vi snackade inte alls om sverige på det sättet, det var mer att ”i sverige finns en framtid som inte är realistisk i chile” för att vi va för många barn, mina föräldrar hade bara haft råd med mig om vi hade bott i chile. men alltså VALERIE drömmen om vykorten, jag brukade kolla på gamla bilder i fotoalbum från när min mamma var ung och tänkte i hemlighet att jag ville ha hennes liv. liksom lång, slank, lycklig, ung mamma, självständig, i en värld där alla såg ut som henne. nu i efterhand förstår jag ju hur otroligt problematiskt allt var.

Valerie Kyeyune Backström
hm, jag vet inte om det var med en exotiserande blick? det kanske inte var en blick grundad i verkligheten, men i sådana fall snarare utopisk. älskade verkligen pricken som liten, för jag kände mig som pricken? jag bara väntade på att jag också skulle få möta andra prickiga kaniner. och kanske tänkte jag att de skulle finnas där? jag vet inte, men jag tror att jag ofta kände mig som att jag blivit förvägrad något som borde varit mitt? jag älskade inte sverige, jag tyckte inte det var paradiset på jorden, många gånger tyckte jag det var hemskt?

pricken

Camila Astorga Díaz
ÅH PRICKEN

Mireya Echeverría Quezada
PRICKEN!!! <3

och nej, det jag menar med att Sverige är så toppen-bilden jag fåttt
det kommer inte hemifrån. det kommer från samhället Sverige
och det är det jag menar och pratar om den blick som finns i Sverige på sådana som oss, på våra hemländer på våra föräldrar och personer som kommer från liknande förhållanden att jag tog över den blicken och därmed även synen på mig själv
jag har mycket sett mig själv och värderat mig själv utifrån någon annans blick.
och vi kan kalla det för den vita eller svenska eller whatever

Camila Astorga Díaz
ja men visst är det så att man typ har fått ett utanförperspektiv på sig själv väldigt tidigt. och hur bra är det liksom på en skala. men det var mycket i hur typ myndigheter behandlade ens föräldrar, att jag såg det och skämdes lite för att de inte kunde svenska så bra. man ska aldrig behöva skämmas för sina föräldrar! som barn!

Judith Kiros
jag tänker på det där med slumpen, mireya: att min mamma en gång sade att hon hade haft möjligheten att fly till USA eller England, men sedan hade det blivit Sverige. att jag blev helt besatt av tanken. USA! tänk om jag hade levt där? hur hade jag varit då? varför var jag i Sverige? jag kände på något sätt att min svenskhet var en slump, medan min ”etiopiskhet” eller min svarthet inte var det, aldrig kunde vara det.

06.02.2014 19:36
Judith Kiros
jag har också tänkt på något annat: detta med ”jag är lika svensk som du/vi måste omdefiniera svenskhet”. är jag den enda som känner för att säga: ”hej! jag är inte lika svensk som du och jag är inte intresserad av att delta i något form av nationalistiskt projekt.” kan liksom inte sätta fingret på det, men hatar att tvingas in i det uttalandet, den deklarationen.

14.02.2014 09:04
Mireya Echeverría Quezada
Jag har alltid haft svårt för att prata om mig som svensk på senaste år inkluderar jag bara mig själv i det svenska om jag riktar någon kritik mot Sverige
typ vi i Sverige måste bli bättre på att ta han om kattungar etc
Men att säga det ändå eller något som tangerar det att jag räknar in mig i det vi:et.
”Vi svenskar” eller ”Jag som svensk”
det är alltid något som känns i bröstet eller magen som en oro för att bli påkommen med en lögn för jag vet ju att jag inte räknas in i det där jag har alltid varit något annat och det är inte svensk annars hade jag inte fått frågor varje gång om var jag egentligen kom ifrån när jag sagt så eller bara sagt hej men det jag undrade över det jag ville prata om var våra blickar hur vi ser på varandra
detta med Rinkeby till exempel, att jag hade samma blick på Rinkeby som många andra som aldrig satt sin fot där. har inte ni haft/har en sådan blick på andra rasifierade eller förorter ni inte besökt? för som konstaterat. vi har alla växt upp i väldigt vita miljöer

Camila Astorga Díaz
Haha kattungarna!

Mireya Echeverría Quezada
och jag vet ärligt inte vad som skulle skilja Jonas ”Södra Latin” Khemiri från alla andra som rört sig mkt bland vita.

Camila Astorga Díaz
Jo det är klart, att man lärt sig hur man ”ska” se på stadsdelar och andra rasifierade. Det har ju varit en inlärningsmönster för mig, att jag liksom ansträngt mig jättemkt för att vara en kameleont i vissa omgivningar, liksom insupa atmosfären. Hitta rätt ord, använda rätt begrepp, se saker ur ett visst perspektiv. Det är fortfarande svårt att bryta sig ur det. Den vita blicken eller vad man ska kalla den sitter i ryggmärgen nu

Mireya Echeverría Quezada
Ja fast hur har det påverkar din blick på rasiferade som tex tillhör lägre samhällsskikt än dig?

Camila Astorga Díaz
Jag tänkte mycket på det förut, apropå Athena och detta med porslinet, att det finns många grejer som jag inte kan lära mig och att jag vet precis vilka grejer det är och att bär på en så stark avundsjuka

Mireya Echeverría Quezada
visst att du och jag är arbetarklass men det finns ju en massa som ändå haft det svårare. jag villl komma åt våra blickar av exotism på andra eller klassförakt och jag vet inte varför och om det är bra eller fyller en funktion men vi gör ju Rummet och det är ingen slump att alla vi fyra har växt upp i väldigt vita miljöer och organiserar oss som vi gör

Camila Astorga Díaz
Jag tänker att det som typ ”gjort det enklare” att smälta in har varit att jag inte växt upp i ett religiöst hem till exempel.

Mireya Echeverría Quezada
att vi skapar Rummet kanske beror på ett särskilt behov hos oss

Camila Astorga Díaz
Absolut

Mireya Echeverría Quezada
att vi organiserar oss på just detta sätt, att vi har denna form av aktivism liksom pantrarna och megafonen har ju inte det behovet kanske

Camila Astorga Díaz
Jag vet inte ens om jag tycker det är så radikalt att samla berättelser på en hemsida tex

Mireya Echeverría Quezada
de organiserar sig utifrån ngt annat
för mig är bostadspolitiken rasistisk, för mig är skolpolitiken rasistisk
men det är inget vi skrivit om hittils i Rummet
det har inte kommit upp
det har betonats andra saker

Camila Astorga Díaz
Jag tänkte på det häromdagen apropå svensk hiphop, att de berättelserna och det språket som används där är något jag inte känner i kroppen på samma sätt som nån som tex är uppvuxen i Bredäng, behovet av att någon berättar ens historier. Mina historier är de som vi har berättat i rummet än så länge liksom. Smygrasismen, utsattheten som barn, osv

Mireya Echeverría Quezada
det är tydligt att vi pratar utifrån en annan nöd
och position
för visst Rummet är separatistiskt för endast rasifierade
en antirasistisk strategi, men grejen är att vissa
har växt upp i miljöer med typ bara andra rasfierade befunnit sig i rum med bara andra rasiferade kroppar och det har varit resultatet av en rasistisk politik
så vissa ba kanske
ehm måste ni skapa ett rum för att hänga med andra rasifierade?
det är väl bara att komma hit?

Valerie Kyeyune Backström
Men jag tänker att det är lite två olika saker?

Mireya Echeverría Quezada
ja

Valerie Kyeyune Backström
Det är skillnad på att skapa ett rum för rasifierade för att man vill få bruna kompisar
och att organisera sig separatistiskt, att enbart publicera texter av rasifierade personer

Mireya Echeverría Quezada
fast det jag vill komma åt är att pantrarna och megafonen inte organiserar sig för att få kompisar men deras rum är redan en majoritet av rasifierade

Valerie Kyeyune Backström
nej, det vet jag. men är rummet till för att få kompisar?
jag vill inte få några nya vänner iaf, det är inte det som är min drivkraft här

Mireya Echeverría Quezada
nej det är det ingen som sagt MEN våra olika utgångspunkter gör att vi har olika positioner när vi organiserar oss
jag tror till exempel att vi har lärt oss att föra oss på ett visst sätt
tala på ett visst sätt

Valerie Kyeyune Backström
ja, det är självklart

Mireya Echeverría Quezada
hänvisa till vissa personer som ger oss en viss trovärdighet
och att vi Rummet har lättare för att få/vinna trovärdighet
än Pantrarna och Megafonen
jag tror att det skulle vara betydligt svårare att smutskasta oss
på de sätt som Megafonen och Pantrarna blivit
Skärmavbild 2014-02-15 kl. 14.49.18

Valerie Kyeyune Backström
absolut

Mireya Echeverría Quezada
och jag tror inte att denna tanke är så självklar
jag tror att det snarare är en tanke som bör hållas mer färsk
en kritisk blick på oss själva
gällande det vi vill göra och hur det sedan tar form
sättet att vara trovärdig på liksom det är ju något jag fått lära mig
att byta ord som jag egentligen har haft mkt närmre till
och då undrar jag ibland vad jag gör. den anpassningen
och vad det bidrar till

Valerie Kyeyune Backström
sen tänker jag att det också har att göra med vad vi skriver? Alltså, klart att vi redan från början har ett enormt försprång, en annan position, inte det jag åsyftar, utan en separat grej. Just nu är inte Rummet särskilt radikalt. Det finns inga egentliga texter där som verkligen sticker i ögonen. Just nu består Rummet av texter de flesta kan hålla med, eller åtminstone läsa roat. Jag tänker på reaktionerna innan Rummet startade – och sedan nu. Vem är sur nu? Vad finns det att vara sur över?

Mireya Echeverría Quezada
men ja, hittills är Rummet inte särskilt radikalt som det sagts, men vi kanske borde göra mer saker så att folk blir sura, det är ju då något ruckas på. men även detta med att vi så lätt pratat om våra erfarenheter utifrån att vara underdogs

Valerie Kyeyune Backström
Jamen jag tänkte på det där

Mireya Echeverría Quezada
men att det liksom mer duckats undan prat om blickar och erfarenheter utifrån våra övre positioner

Valerie Kyeyune Backström
tyckte det blev dumt i förra chatten

Camila Astorga Díaz
Alltså, jag ser fram emot att publicera texter jag inte håller med om, eller som kommer ur ett annat perspektiv än ”uppvuxen i arbetarklass bland vita” (min bakgrund), men någonstans hjälper och stjälper våra bakgrunder oss. Att vi har lärt oss att foga oss innebär också att vi inte har varit i särskilt stark clinch med omvärlden och blivit ifrågasatta som då megafonen tex blivit.

Valerie Kyeyune Backström
för det blev som att vi bara såg det negativa med att växa upp bland vita, o struntade i de enorma fördelar de gett

Camila Astorga Díaz
Men jag vill liksom betona att den här anpassningen sker hela tiden, och att det här inte är en framgångssaga, som i förra chatten, att det känns som att det är en hollywoodproduktion ibland när man pratar om hur saker och ting var när man var barn

Mireya Echeverría Quezada
ja verkligen
(håller med båda)

Camila Astorga Díaz
Vi saknar ju massa erfarenheter
Som skulle kunna göra Rummet till en viktig(are) plats

Mireya Echeverría Quezada
men vi borde ha en sådan chatt med den utgångspunkten
som du varit inne på Valerie de fördelar vi ändå haft

Valerie Kyeyune Backström
alltså, för ex svarta barn så utsätts de för mer rasism om de går på en vit skola. (hello min uppväxt) men den uppväxten/närheten till vithet har ju också gett mig så mycket flyt i livet; allt ifrån status, jobb, bostad till chansen att röra mig friare i det offentliga rummet. Jag kommer in på klubben.

Jag tänker på ett citat ifrån ”To be young, gifted and black”; ” The thing that makes you exceptional, if you are at all, is inevitably that which must also make you lonely. ”

Även om det inte handlar om just detta, så ligger det något i det. Det är kanske snarare så det ska ses? En rasifierad som växer upp o verkar i en väldigt vit miljö kommer troligen få ett göttigt liv (ekonomiskt, socialt, statusmässigt) men priset är ensamhet?
Men ensamhet är många gånger ett väldigt lågt pris

Camila Astorga Díaz
Det är ju en ensamhet man kan blunda för många gånger

Mireya Echeverría Quezada
ja för en är ju inte ensam som vid ett bord utan ensam med sin kropp och erfarenheter jag tror till exempel (eller typ vet) att jag och mina syskon ansågs vara bra svartskalleungar just var att vi var den enda ensamma pricken i vita umgängen

Camila Astorga Díaz
Och man uppmuntras ju också att glömma sitt ursprung, typ ”jag ser inte dig som invandrare” eller ”trodde du hade färgat håret svart?” och fördelarna med att ha ett ”annat ursprung” betonas ofta av vita

Mireya Echeverría Quezada
då var en duktigare mer välanpassad och den strategin var en av flera som blev rätt om en tänker ur ett klassresande perspektiv. alla vi syskon har ju ”tagit oss vidare” klassrest
och nu när jag är med och lanserar en hemsida som är antirasistisk så ringer P1 och tycker att det är intressant att prata om. det är en sinnes förflyttning
rent statistiskt utifrån hur förutsättningarna har sett ut på pappret så är det ett nålsöga men som Camila sagt så är det ingen Askungesaga. men ett bland flera tips är att hänga med den vita medelklassen. den må va fett trist ibland, självgod och rasistisk men om du ser de som en tråkigare version av Baloobjörnen så fan vad de kan hjälpa dig att klassresa

 

3 kommentarer på “Chatt: Prickens fördelar

  1. Alltså det här är det sjukaste jag har läst. If ever I would see internalized racism, this would be it.
    1)vaddå försprång för att ni har vuxit upp i vita miljöer? Hur definierar nibtw? Att ni kan hänga med vita människor utan att de blir obekväma? Att ni har fått vistas inne i Huset, ngnstans i källaren eller ngt..verkligen inte i salongen..och detta lyfter ni fram som försprång? Alltså lyssna bror, ni har vuxit upp i bonde ställen..typ, Gävle, inte i Stockholms innerstad, på Östermalm o.s.v.

    2)Vaddå lägre samhällsskikt? Vilka exakt syftar ni på? Vad finns det för statistik på ekonomiska klasser kopplat till olika skikt av icke-vita? Det ni syftar på, cuz lets be honest here, är väldigt ”rasifierade” icke vita..typ somalier eller ngt. För om vi snackar ekonomi, så kan jag utan att ha sett era lönespecifikationer specificera att ni tillhör the broke class. Snälla, ge mig inget BS om att ni tillhör en raffinerad, rasifierad akademisk klass.That shit don’t pay your bills.

    3)Rinkeby är ingen jävla Favela. På riktigt alltså.

    4)Pantrarna och Megafonen.Skillnad? De skulle ALDRIG ge rådet till de ungdomar de jobbar med att hänga med vita medelklass ungar för att ta sig upp. Men viktigast av allt, de ställer KRAV. Ni ältar i era mysiga erfarenheter av att ha fått vara i Huset en stund. Och snälla nikom inte med samma BS om intellektuell klass, akademisk utbildning, många i Pantrarna och i Megafonen har, eller håller på att få, en akademisk utbildning.

    Yikes.

    • Hej Abbe, tror att du missuppfattat vad vi skrivit eller så har vi varit otydliga så läs gärna igen. Men om vi skriver hur vi uppfattar att samhället ser ut så innebär ju inte det att vi tycker att det vi ser är bra. Vi utgår även ifrån att vissa värderingar och analyser redan är underförstådda oss fyra emellan. Chatten är som ett samtal vi skulle kunna ha irl när vi hänger, ingen debattartikel där varenda åsikt måste förklaras. Och eftersom det just även är talspråk, så är allt som står i chatten inte heller bokstavligt. Ibland är vi ironiska och sarkastiska. Men för att förtydliga, eftersom det uppenbarligen blev fel.

      1. Måste verkligen stå fast vid att det ger vissa fördelar i samhällshierarkin att växa upp i vita miljöer. Genom att ha vit släkt eller att växa upp i sådana områden. Rent språkligt, att anses vara en integrerad ”svartskalle”, en duktigare och finare svartskalle som därmed ges tillgång till vissa rum. Att vara den som anpassar sig eller assimileras som du beskriver. Sedan betyder ju inte detta att vi tycker att det är bra att det ser ut så eller att vi tycker att rasiferade personer som växt upp bland vita är bättre etc. Eller att vi inte kan se att ”The Master’s Tools Will Never Dismantle the Master’s House”. Men det är så underförstått och givet att vi inte ens bemödat oss att skriva ut förklara det för varandra.

      2. Förstår inte riktigt vad du menar. Det är väl ingen här som har påstått sig tillhöra någon raffinerad grupp? Däremot så är det väl bra att se till sin egen position och inte alltid ta för givet att en är en underdog i alla lägen? Det är ju olika maktstrukturer som samverkar som du säkert har koll på. Därför vore det ju fånigt av oss att alltid prata som att vi typ har det värst etc.

      3. Ja, vi vet det. Det är ingen som har påstått det. Utan det som benämndes och redogjordes var erfarenheten att en inte är fri från det vita blicken/rasistiska blicken bara för att en själv är rasiferad. Alltså en asiat kan vara afrofobisk och en chilenare som växt upp i vita områden kan med Fredrik Reinfeldt dela samma sjuka massmediala bild som pumpas ut av Rinkeby.

      4. Det är ingen som på allvar gett någon rådet att hänga med vit medelklass för att klassklättra. Det var uppenbart sarkasm. Inte heller någon här som pratat ner Megafonen och Pantrarna, tvärtom. De organisationerna är bland Sveriges viktigaste röster, så knas att du fått det om bakfoten. Det som hintas i chatten är ju att de gör en sann och riktig förändring. Är samhällsomstörtande just på grund av att de organiserar sig från den position de gör, de driver frågor som är direkt kopplade till ekonomi. Det som sagts är att det möjligt skulle vara svårare att misstänkliggöra Rummet på det sätt som tex Megafonen blivit misstänkliggjord av DN och det beror ju på vem, hur och från vilken position en har kritiserat samhället.

      Allt gott
      Mireya

  2. Right on. Asså den ensamheten jag upplevt under min väldigt vita uppväxt är ju i sig något bevis på mitt privligie, just som du skriver Valerie, tillhör medelklassen och umgås ”där”, får ta mer plats i offentligheten, jobb, bostad och klubben osvosvosv.. Men det vidriga för mig med den här ensamheten är ju, just som du skriver Camila, att jag liksom medvetet/omedvetet (ingen aning, typ både och) försökte sudda ut min invandrar-stämpel genom att exempelvis förtydliga att jag minsann är född på sös, det är mina föräldrar som är invandrare INTE JAG!!! Och också det att jag är mixed, det har också varit skitviktigt. Om nån sa något om att jag var från afrika eller what not så var jag alltid snabb med att inflika att jag också är halvpolsk. Det kan väl dels ha att göra med mamma/pappa relation, så mycket närmre med mamma och att folk ofta trodde jag var adopterad när vi gick på gatan tsm. Det var liksom viktigt att alla skulle veta att vi hade en biologisk koppling. Men på samma gång hade vi ju inte det med tanke på att jag absolut inte var invandrare, jag var ju svensk, även fast ingen ville tro mig.

    Men asså Pricken!!!!! Måste ner i källaren och leta upp den????!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Du behöver inte hålla God Ton™, men kommentarer som bryter mot lagen, innehåller

  • svordomar och obscena ord
  • kommersiella budskap
  • personliga påhopp
  • pornografiska, främlingsfientliga och sexistiska yttranden
  • hot, trakasserier, skvaller och lögner

eller på annat sätt strider mot vår kommenteringspolicy kommer inte att publiceras. Rummet är en säker plats, kom ihåg att respektera detta!