Absolute Exotic

absolute exotic xx

Text av Camilla Almqvist Terán

Låt oss prata lite kort om den första anblicken! Jag kan komma ihåg hur smärtsamt det kändes när jag kunde se fördomarna frodas i främmande vuxnas ögon när jag var liten. Vi vet ju alla att man fattar den grejen redan som pytteliten, att mörkt är sämre än ljust.

I vuxen ålder är det mindre smärtsamt och mer provocerande. Jag har de senaste åren fullkomligt tappat det vid ett par tillfällen, verkligen huggit till, kallat folk för idioter, varit iskall när jag känt av det där bekanta ifrågasättandet av min rätt till existens i rummet. Den öppna rasismen, att vuxna människor säger att jag ska ”åka hem” och kallar mig för n-ordet, är något jag upplevde först när jag började på folkhögskola på den skånska landsbygden. Det finns såklart skäl till att det har varit så extremt där, sociala faktorer till exempel. Rasismen jag utsatts för tidigare har varit något mer… subtil.

Jag är, som jag skrev i mitt presentationsinlägg igår, uppvuxen i en medelklassmiljö med kulturintresserade föräldrar och har de sociala koderna i ryggmärgen. I speak white, så att säga. Det gjorde det hela extra komisk när jag för två somrar sen började jobba i en smyckesbutik på Kungsholmen i Stockholm. Det här är verkligen världens bästa affär, en litet hål i väggen med fantastiska antika asiatiska och sydamerikanska silversmycken och halvädelstenar som jade, turkoser och koraller. Lokalen påminner jättemycket om en sån kuriosakabinett (ni som läst idéhistoria eller konstvetenskap vet vad jag menar – en sån kammare med häftiga exotiska souvenirer som kolonialister tog med till sina hemländer) med liksom lite från varje världsdel utplacerade i glasmontrar i spotlightbelysning. På väggarna satt några affischer med sydamerikanska barn som såg ut att kunna ha varit syskon till mig. Någon totempåle stod i ett hörn, ni förstår stämningen.

Iklädd tunga chokerhalsband och smycken från den amerikanska Navajostammen spenderade jag tre veckor i den lilla lokalen, två somrar i rad, och var helt och hållet reducerad till vad personerna som kom in mötte vid första anblick. Det vill säga, någon slags exotisk sagofigur som krängde halvädelstenar från mytomspunna platser. Det var en extremt intressant erfarenhet, hur jag i den situationen kunde säga saker som ”den här korallen kommer hjälpa dig med fertliteten” och bli fullkomligt tagen på allvar på grund av den exotifiering som finns av personer som ser ut som mig. Typ som att ha brun hy och smala ögon skulle göra mig till någon slags wicca med magic powers.

Men koraller är faktiskt bra för fertiliteten. Enligt legenden. Skoja.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Du behöver inte hålla God Ton™, men kommentarer som bryter mot lagen, innehåller

  • svordomar och obscena ord
  • kommersiella budskap
  • personliga påhopp
  • pornografiska, främlingsfientliga och sexistiska yttranden
  • hot, trakasserier, skvaller och lögner

eller på annat sätt strider mot vår kommenteringspolicy kommer inte att publiceras. Rummet är en säker plats, kom ihåg att respektera detta!