Fem olika sätt att göra din feminism mer inkluderande och intersektionell

av: Amra Hasanov

Feminismen är inte en färdig ideologi, feminismen är inte något som kan ”bli klart” utan ett politiskt och personligt redskap som ständigt bör utvecklas för att inkludera olika förtryck och presentera lösningar på hur vi ska föra kampen vidare. Feminismen är idag fortfarande i stort sett en ideologi som drivs av vita medelklass personer för vita medelklass personer vilket gör att många grupper i samhället exkluderas. Därför vill jag i det här inlägget ge konkreta (och några mer abstrakta, vi pratar trots allt om ideologier och makt) tips på hur en kan göra den feministiska kampen till en mer intersektionell och inkluderade kamp. Hur rasifierade kan inkluderas mer där våra röster är mer än ett sidospår, mer än den där nödvändiga extra uppgiften i skolan, mer än bara enstaka berättelser. Vi är en hel identitet, vi är hybriderna, vi är samhället med allt som finns i det och vi förtjänar vår plats inom feminismen.

Intersektionalitet är ett teoretiskt hjälpmedel för att analysera och beskriva hur olika disriminerande maktordningar/förtryck samverkar i ett samhälle. Begreppet myntades under 1980 talet och har sitt ursprung inom ”Black Feminism” då många rasifierade kände sig exkluderade ifrån den väldigt vita feminismen som ofta bara berörde medelklassen. Idag har begreppet börjat användas inom  feminismen då det är svårt att blunda för andra förtryck när en upptäckt sitt eget. Olika förtryck samverkar och i vissa fall förstärker varandra vilket betyder att vi behöver analysera hur tex könsdiskriminering hänger ihop med rasism osv.

Här kommer en lista med 5 punkter som visar hur du kan utveckla och fördjupa din feministiska analys och på sikt minska olika förtryck i samhället.

1. Privilegier visar sig ofta inte: Om vi tar en person som är: heterosexuell/monogam/cisperson/vit/frisk/medelklass eller över så märker den personen antagligen inte av sina privilegier, det är inget som stör dom. Du tänker säkert inte dagligen på att du har det bra men märker väldigt fort om du mår dåligt eller behandlas annorlunda, tyvärr så är människan oftast blind inför det en har men medveten om sånt som är negattivt. Vita funktionella kroppar sitter på en rad olika privilegier som andra i samhället inte har.  Börja med att analysera din position i samhället, var står du? Vad har du för fördelar/nackdelar jämfört med andra? Väldigt få människor har alla privilegier och väldigt få har inga men det är viktigt att bli medveten om sina och börja ge tolkningsförträde och rum åt de röster som annars aldrig får höras och alltid exluderas. Det betyder inte att om du har ett visst privilegium att du aldrig får komma till tals eller måste sluta höras helt men däremot har du en skyldighet att analysera och tänka kring vilka situationer och rum du får höras. När du listat ut det, börja då tänka på vilka det är som inte hörs? Vi behöver sällan inkludera dom som alltid hörs utan det är dom rösterna som alltid tystas som behöver vår uppmärksamhet. Som rasifierad är det viktigt att förstå att en alltid har rätt till sin ilska, en har en rättighet att kräva mer plats, få sin röst hörd. Vi måste inte alltid stå vid sidan av och vänta på inkludering utan kan aktivt kräva vår plats.

2. Könsförtryck är inte alltid det värsta förtrycket: Vita har en tendens att inom feminismen idag tro att könsförtryck alltid är värst och sämst i alla lägen. Intersektionalitet arbetar på flera plan samtidigt och försöker belysa att könsförtryck är ett förtryck av många. Det betyder att en vit kvinna faktiskt kan förtrycka en rasifierad man genom att vara rasistisk. Som vit är det viktigt att vara medveten om att ens vithet, ens kropp alltid har ett grundvärde, något som rasifierade sällan har.

3.Det går att förtrycka och förtryckas samtidigt: Jag ser en tendens inom feminismen idag att tro att bara för att en bär på ett förtryck, att vara kvinna exempelvis så står en alltid i en förtryckt position oavsett plats eller situation. En person som har invandrat och är kvinna förtrycks båda av patriarket som kvinna men utsätts även av rasism pga sin bakgrund. Viktigt att nämna: personer som av omgivningen uppfattas som “icke svenska” kan också utsättas för rasism. Inom feminismen så används intersektionalitet som ett sätt att belysa sitt eget förtryck mot andra och se sambanden i att en kan vara både förtryckt och förtryckare beroende på sammanhang och situation. Det är intressant att se hur många förstår uttrycket ”alla män förtrycker” men blir upprörda över ”alla vita förtrycker” och därmed faktiskt tar tolkningsföreträde och ännu en gång förtrycker en marginaliserad grupp i samhället.

4. Sårade känslor är inte förtryck: Det är viktigt att försöka se skillnaden på att bli utsatt för dåliga saker i livet och systematiskt förtryckt. Att jag som ciskvinna fått höra att jag ser ut som en kille i kort hår betyder inte att jag förtrycks på samma sätt som trans*personer förtrycks i samhället. När vita klagar på att de någon gång kallats för ”svenne” betyder inte att det finns systematiska  strukturer/normer som förtrycker svenskar och genomsyrar varje del av samhället. Blanda inte ihop dina sårade känslor med marginaliserade gruppers förtryck.

5. Det handlar inte om vem som är mest förtryckt: Intersektonalitet är inte en ”tävling” i vem som är mest förtryckt. Det handlar inte om någon sorts förtryckar hierarki där en plockar poäng ju lägre på samhällsstegen en stor och kan använda det som en ursäkt för att bete sig illa eller för att inte ta hänsyn till sin egen roll som förtryckare i samhället. En rasifierad man kan alltså inte skylla på sitt förtryck och vara ett sexistiskt svin lika lite som en vit kvinna kan ignorera rasismen hon utsätter rasifierade män för. Intersektionalitet är ett verktyg, en analys, ett sätt att se på världen. Förtryck borde inte ställas mot varandra och mätas utefter väldigt abstrakta mått, en kommer inte undan från att granska sig själv och sina privilegier med ursäkten om att en lider av ett förtryck i en viss situation.

Vi behöver alltid kritisera feminismen, det är så den utvecklas och förs vidare. En ideologi som inte granskar sig själv kritiskt riskerar att stagnera och exkludera många grupper i samhället som lider.

 

2 kommentarer på “Fem olika sätt att göra din feminism mer inkluderande och intersektionell

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Du behöver inte hålla God Ton™, men kommentarer som bryter mot lagen, innehåller

  • svordomar och obscena ord
  • kommersiella budskap
  • personliga påhopp
  • pornografiska, främlingsfientliga och sexistiska yttranden
  • hot, trakasserier, skvaller och lögner

eller på annat sätt strider mot vår kommenteringspolicy kommer inte att publiceras. Rummet är en säker plats, kom ihåg att respektera detta!